Thoughts from an open mind
Ingenting fungerar som jag vill att det ska göra! blir galen på det här
Har äntligen lyckats hitta en data nu, då min så himla lägligt har pajkat ihop som allt annat just nu.
Kan verkligen inte beskriva och ingen förstår, vilket jag inte begär heller, men jag hör inte hemma här..inte längre. Inget känns som förut och kommer aldrig att göra det igen. Vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska ta vägen, om inte det här är hemma vart är det då?
Väntar bara på att allt ska lösa sig och att nånting oväntat ska hända men som det går nu kommer det inte ske och jag kommer sitta här o ruttna medan jag väntar. Det är helt enkelt hopplöst. Om jag nu ska föreställa vuxen varför känner jag mej inte så och varför kan jag inte fatta mina egna beslut precis som en vuxen och bestämma över mig själv, och sluta anpassa mej efter alla andra. För det är faktiskt mitt liv det handlar om inte någon annans, och ingen kan berätta för mej hur jag känner mej. Men ibland känns det som att alla natar något annat, men sanningen är att ingen vet, ingen vet nånting. Det som gör mej trött. Så låt mej bara vara, eller bry er på riktigt. Annars klarar jag mej bäst på egen hand precis som jag alltid har gjort.
Mycket som hänt den senaste tiden, mycket som har förstört och mycket som har förbättrat och mycket som jag ångrar och fått sotat för men tillslut så är endå allting som vanligt, jag sitter fast här med längtan efter något mer och saknaden efter...
Det kankse var fel av mej att tacka nej till universitet..vad vet jag. men jag orkade bara inte med den pressen som var inför det beslutet och allt som skulle behövts fixats så det får bli som det blir. Jag kan iaf inte gå runt och ångra mitt beslut.
- When nothing else matters,
Puss o Kram Skumbanan
Har äntligen lyckats hitta en data nu, då min så himla lägligt har pajkat ihop som allt annat just nu.
Kan verkligen inte beskriva och ingen förstår, vilket jag inte begär heller, men jag hör inte hemma här..inte längre. Inget känns som förut och kommer aldrig att göra det igen. Vet inte vad jag ska göra eller vart jag ska ta vägen, om inte det här är hemma vart är det då?
Väntar bara på att allt ska lösa sig och att nånting oväntat ska hända men som det går nu kommer det inte ske och jag kommer sitta här o ruttna medan jag väntar. Det är helt enkelt hopplöst. Om jag nu ska föreställa vuxen varför känner jag mej inte så och varför kan jag inte fatta mina egna beslut precis som en vuxen och bestämma över mig själv, och sluta anpassa mej efter alla andra. För det är faktiskt mitt liv det handlar om inte någon annans, och ingen kan berätta för mej hur jag känner mej. Men ibland känns det som att alla natar något annat, men sanningen är att ingen vet, ingen vet nånting. Det som gör mej trött. Så låt mej bara vara, eller bry er på riktigt. Annars klarar jag mej bäst på egen hand precis som jag alltid har gjort.
Mycket som hänt den senaste tiden, mycket som har förstört och mycket som har förbättrat och mycket som jag ångrar och fått sotat för men tillslut så är endå allting som vanligt, jag sitter fast här med längtan efter något mer och saknaden efter...
Det kankse var fel av mej att tacka nej till universitet..vad vet jag. men jag orkade bara inte med den pressen som var inför det beslutet och allt som skulle behövts fixats så det får bli som det blir. Jag kan iaf inte gå runt och ångra mitt beslut.
- When nothing else matters,
Puss o Kram Skumbanan
Kommentarer
Postat av: Tessan
Oh dear, jag finns alltid här för dig. Och bryr mig, på riktigt. Förstår att allt är förvirrande just nu, svårt att veta vad man ska göra med sitt liv. Vi ses snart, pratar mer då =) ÄLskar dig vännen!
Postat av: Angelica
Tänker på Dig! Allt kommer lösa sig, det lovar jag dig! Pösssss!
Trackback