because we all need a little moore room

vill bara säga att den här helgen var väldigt bra! känndes precis som förr, men på ett sätt var det inte bra, fick mig bara att sakna allt och alla ännu mer nu när jag är tillbaka i gävle. 
Sakerna att göra är tusen och tiden är knapp, ändå segar jag som bara den och kan inte ta tag i en enda sak ordentligt, fast jag  vet att jag måste.Vill bara ge mig själv en fet spark i röven. Önskar att något bara kunde få igång mig,vart har all motivation tagit vägen.Jag behöver hitta den nu för att klara av det här.
Det är ju det här jag vill!så varför känns allt så komplicerat och svårt, det borde bara kännas rätt. Önskar att det kunde göra det.
Situationen blir bara jobbigare av att jag ska känna mig sjuk och dålig dessutom, blir ju aldrig frisk.
Just nu längtar jag bara till fredagen, på att få tentan avklarad och förhoppningsvis även klara den.Så man kan få en helg utan plugg i allafall.

Love you all, och önskar att ni kunde vara här.

-All I want is, you to make me smile

everything just...

Tiden bara rusar iväg och jag vet inte hur jag ska hinna med allt.. fick iaf tilbaka vår första tenta förra veckan och jag klarade den med en ganska liten marginal, men ändå jag klarade den!! :D med tanke på att det nu för mer än halva klassen väntar en omtenta så är jag bara jäkligt glad att slippa den!
Nu har slutrucshen inför nästa tenta börjat och som det känns nu kommer det gå käpp rätt åt.... jag och anette började med våran inlämningsuppgift igår och det gick ju inte riktigt som vi hade tänkt oss :S bara tt kämpa vidare idag, kommer bli ytterligare en lång dag, men ikväll har anette iaf bokat in oss på ett boxningspass, så hade tänkt att jag skulle slå av mig lite aggression.
Nu hade jag tänkt börja dagen med lite frisk luft genom bolougnerskogen med en förhoppning att vakna till en smula, sen är det bara o masa sig iväg till den sista föreläsningen i eko styrningen.... panic!

Helgen skulle ju blivit en lugn sådan med en massa plugg..men riktigt så blev det ju inte. Blev födelsedagsfirande på vinden på hantverkargatan innan vi gick ut på slickan. Och som vanligt ska jag ju ha min otroliga tur med mig och ramla ner för stentrappan mitt framför alla, herregud pinsammare ögonblick får man väl leta efter..så med alla mina små olyckor den senaste tiden har jag nog kommit underfund med att jag har ganska tåliga ben i kroppen eftersom det ännu inte blivit ett enda benbrott, bara stora äckliga blåmärken. :P

Nej nu är det dags.

relax your mind

Idag tog jag o anette en välbehövlig paus på fjärranhöjder badet, först simning, sen bubbelpoolen och till sist bastun :) det var härligt de. Men sen vart det stress för att egentligen skulle det här va en hel dag med pluggande.. så det var bara att gå hem till böckerna igen.

Vi har börjat kolla runt efter en trea som vi kan dela, jag hoppas!

Imorn kommer det bli en spännade men hektisk dag, först föreläsning mellan 9 och12, sen hem för att föröska klämma inlite pluggande, kl 3 är det företagspresentation med olika mäklarfirmor i ett antal timmar,sen hem för att göra i ordning sig inför kvällen för kl 8 ska vi infinna oss på söder för middag och party med alla de ekonomi klasserna. Jag hoppas och tror att det kommer bli great.

Min cykel har gått sönder, jag är förlamad! Kan inte ta mig nånstans. För ni ska veta, om man ska ta sig nånstansi den här stan så är det med cykel, typ alla cyklar och vart man än ska tar man och hoppar upp på sin lilla cykel o bara börjar trampa. Till och med när man storhandlarpå willys och kämpar hela vägen hem på en vinglande cykel och förösker balansera mellan kassarnas vikter på de olika sidorna :P ja, det är helt underbart, frisk luft fårman ju i allafall och benmusklerna dom ska vi inte ens tala om, dom bara växer och frodas.

Snart är det hemgång, jag vill åka nu, bara släppa allt och åka nu. Det är nog vad jag behöver.

Jag saknar och jag älskar <3  






...



It's just emotions taking me over.

I wonder..

Jag orkar ärligt talat inte bry mig längre, jag har iaf försökt men vill du slänga bort allt så varsegod. Fattar inte vad det är  jag har gjort som är så jävla fel att du inte ens kan prata med mig. Orkar inte ödsla en enda tår eller tanke tiill på någon som nu har visat sig vara någon helt annan än den person som jag trodde var min vän. Är det såhär enkelt att ignorera och gå vidare då är det fan inte värt det.
Få upp ögonen och sluta tyck synd om dig själv.




- We don't have much room too love.